Berita Hari Ini Terlengkap di Asia – KGNews.asia – 25 June 2026 | Venezuela har drabbats av en av de värsta naturkatastroferna i landets moderna historia efter att två kraftiga jordbävningar skakat huvudstaden Caracas och dess omgivningar under onsdagskvällen. Skalven, som inträffade med mindre än en minuts mellanrum, har lämnat en bild av total förödelse och en befolkning i djup chock. Räddningsarbetare kämpar nu mot klockan för att finna överlevande under de rasmassor som tidigare utgjorde bostadshus och kontorsbyggnader i den tätbefolkade huvudstaden.
De två jordskalven uppmättes till magnituderna 7,2 respektive 7,5, vilket gör dem till de kraftigaste som drabbat regionen på över hundra år. Enligt den amerikanska geologiska myndigheten USGS låg epicentrum på ett djup av mellan 10 och 22 kilometer utanför kuststaden Morón, belägen cirka 17 mil väster om Caracas. Myndigheten har utfärdat en dyster prognos och varnar för att dödssiffran kan stiga dramatiskt. Medan de officiella bekräftade dödstalen i skrivande stund ligger på 164 personer, beräknar USGS modeller att risken är stor att mellan 10 000 och 100 000 människor kan ha omkommit i katastrofen.
Sjukvården i Venezuela står inför en närmast oöverstiglig utmaning. Katastrofläkaren Johan von Schreeb beskriver situationen som en desperat kamp mot tiden. På sjukhusen, som redan före skalven led av stora brister, är behoven nu enorma. Henrik Jörnvall, narkosläkare vid Läkare utan gränser, betonar att det inte bara rör sig om akuta insatser utan om en långvarig rehabiliteringsprocess. De vanligaste skadorna vid denna typ av katastrofer är krosskador på extremiteter, vilket kräver avancerad kirurgi och långvarig vård, inklusive proteser och mentalt stöd.
| Statistik över katastrofen | Uppgifter |
|---|---|
| Magnitud | 7,2 och 7,5 |
| Bekräftade döda | 164 (befaras stiga till tusentals) |
| Antal skadade | Minst 971 personer |
| Huvuddrabbat område | Caracas, Morón och La Guaira |
Den tillförordnade presidenten Delcy Rodríguez har utlyst nationellt nödläge och meddelat att en initial fond på 200 miljoner dollar kommer att skapas för återuppbyggnad av infrastruktur, bostäder och sjukhus. Dessa medel ska mobiliseras med stöd från Internationella valutafonden (IMF). Det internationella samfundets roll ses som helt avgörande, då landets egna institutioner och civilförsvar har drabbats hårt av åratal av underinvesteringar och politisk instabilitet.
Politiska analytiker, däribland Gianfranco Selgas vid KTH, pekar på att jordbävningarna inträffar i en tid då Venezuela redan befinner sig i en djup multikris. Det institutionella sammanbrottet har gjort staten oförberedd på att hantera en kris av denna magnitud. Selgas lyfter även fram det geopolitiska spelet och menar att USA har mycket att vinna på att engagera sig i återuppbyggnaden, vilket kan leda till en fördjupad beroendeställning för landet. Samtidigt växer missnöjet bland befolkningen mot den nuvarande administrationens hantering av krisen och dess oväntade allianser med Washington.
Just nu vilar hoppet på de sociala nätverken och den lokala solidariteten. I stadsdelar som San Bernardino i Caracas arbetar frivilliga och brandkåren sida vid sida för att gräva fram grannar ur rasmassorna. Trots mörkret och de instabila ruinerna fortsätter sökandet med oförminskad styrka. Det är en tragedi som inte bara har raserat byggnader utan även blottlagt de djupa sprickorna i det venezuelanska samhället, där vägen till återhämtning ser ut att bli både lång och smärtsam för alla inblandade parter.
